Försämrat immunförsvar och ökad risk att drabbas av bakterie- och virusinfektioner förekommer hos patienter med blodsjukdomarna Multipelt myelom, Waldenströms makroglobulinemi samt hos vissa patienter med blodsjukdomen monoklonal gammopati av oklar signifikans. Infektionerna kräver ofta antibiotikabehandling och behandling med antivirala medel. I dagsläget är det svårt att förutsäga vilka av patienterna som kommer att drabbas av svåra och ibland livshotande infektioner. Därför ges många av patienterna förebyggande antibiotikabehandling.I studiens början sattes en enzyme-linked immunosorbent assay (ELISA) för detektion av antikroppar mot Moraxella catarrhalis upp. I studien undersöktes om antikroppstitrar i serum mot bakterien Moraxella catarrhalis var lägre hos patientgrupperna än hos friska kontrollpersoner i samma ålder och om variationer förekom mellan patientgrupperna samt hur kontrollgrupper i olika åldrar skiljde sig från varandra.

Radiografisk bilddiagnostisering innebär högteknologiska metoder och är ett område inomsjukvården som utvecklas i snabb takt. Med hjälp av olika modaliteter erbjuds detaljeraddiagnostik av patologi och skador på hela kroppen.Yrket som röntgensjuksköterska är mångfacetterat och det är viktigt att snabb kunnaöverblicka situationer och samtidigt skapa en bra relation till patienten under det korta mötet.Den vanligaste metoden för undersökning av Multipelt myelom är idag konventionell röntgenvilket kan genomföras med så kallad slätröntgen eller alternativt med konventionellgenomlysning. Syftet med studien är att undersöka och jämföra stråldoser från konventionellgenomlysning med värden från lågdos datortomografi, då vissa sjukvårdsområden har lågdosDatortomografi som en alternativ metod för undersökning av Multipelt myelom.Studien är kvantitativ och datainsamlingen har utförts genom mätning av stråldoser med hjälpav fantomdocka i både konventionell genomlysning och datortomografi. Jämförandestråldoser från tidigare utförda undersökningar i både konventionell genomlysning samtdatortomografi är hämtade från PACS.Studiens resultat tyder på att det finns skillnader i stråldoser mellan metoderna, både vid egnamätningar och jämförande värden från tidigare utförda undersökningar. Röntgen meddatortomografi ger en högre stråldos med en faktor på ca 2,9 jämfört med konventionellgenomlysning..

Radiografisk bilddiagnostisering innebär högteknologiska metoder och är ett område inomsjukvården som utvecklas i snabb takt. Med hjälp av olika modaliteter erbjuds detaljeraddiagnostik av patologi och skador på hela kroppen.Yrket som röntgensjuksköterska är mångfacetterat och det är viktigt att snabb kunnaöverblicka situationer och samtidigt skapa en bra relation till patienten under det korta mötet.Den vanligaste metoden för undersökning av Multipelt myelom är idag konventionell röntgenvilket kan genomföras med så kallad slätröntgen eller alternativt med konventionellgenomlysning. Syftet med studien är att undersöka och jämföra stråldoser från konventionellgenomlysning med värden från lågdos datortomografi, då vissa sjukvårdsområden har lågdosDatortomografi som en alternativ metod för undersökning av Multipelt myelom.Studien är kvantitativ och datainsamlingen har utförts genom mätning av stråldoser med hjälpav fantomdocka i både konventionell genomlysning och datortomografi. Jämförandestråldoser från tidigare utförda undersökningar i både konventionell genomlysning samtdatortomografi är hämtade från PACS.Studiens resultat tyder på att det finns skillnader i stråldoser mellan metoderna, både vid egnamätningar och jämförande värden från tidigare utförda undersökningar. Röntgen meddatortomografi ger en högre stråldos med en faktor på ca 2,9 jämfört med konventionellgenomlysning..

Radiografisk bilddiagnostisering innebär högteknologiska metoder och är ett område inomsjukvården som utvecklas i snabb takt. Med hjälp av olika modaliteter erbjuds detaljeraddiagnostik av patologi och skador på hela kroppen.Yrket som röntgensjuksköterska är mångfacetterat och det är viktigt att snabb kunnaöverblicka situationer och samtidigt skapa en bra relation till patienten under det korta mötet.Den vanligaste metoden för undersökning av Multipelt myelom är idag konventionell röntgenvilket kan genomföras med så kallad slätröntgen eller alternativt med konventionellgenomlysning. Syftet med studien är att undersöka och jämföra stråldoser från konventionellgenomlysning med värden från lågdos datortomografi, då vissa sjukvårdsområden har lågdosDatortomografi som en alternativ metod för undersökning av Multipelt myelom.Studien är kvantitativ och datainsamlingen har utförts genom mätning av stråldoser med hjälpav fantomdocka i både konventionell genomlysning och datortomografi. Jämförandestråldoser från tidigare utförda undersökningar i både konventionell genomlysning samtdatortomografi är hämtade från PACS.Studiens resultat tyder på att det finns skillnader i stråldoser mellan metoderna, både vid egnamätningar och jämförande värden från tidigare utförda undersökningar. Röntgen meddatortomografi ger en högre stråldos med en faktor på ca 2,9 jämfört med konventionellgenomlysning..

Myleom är en cancersjukdom som uppkommer i benmärgen. I Sverige insjuknar ungefär 500-600 personer i myelom per år. Syftet med litteraturstudien var att med hjälp av de sex dimensionerna av smärta belysa upplevelsen av att leva med sjukdomen myelom. Studien genomfördes utifrån en teoretisk referensram. För att få en helhetsbild av individernas upplevelser av sjukdomen redovisas resultatet utifrån sex dimensioner av smärta.

Myelom är en vanlig hematologisk tumörsjukdom med över 500 nya fall varje år i Sverige. Att leva med myelom förändrar de drabbades hela livssituation. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av att leva med myelom samt påverkande faktorer. Elva vetenskapliga studier med både kvantitativ och kvalitativ ansats analyserades. Analysen resulterade i tre teman: symtom,symtomkontroll och coping och livskvalitet.

Syftet med denna litteraturöversikt var att utifrån tidigare forskning beskriva personers upplevelse av att leva med myelom under olika perioder i sjukdomsförloppet. Artikelsökningen genomfördes via databaserna PubMed och Cinahl och resulterade i 15 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom att myelom för många var en okänd sjukdom vilket gjorde att god individanpassad information ansågs vara betydelsefull. Egenskaper hos vårdpersonalen som exempelvis förmåga att ingjuta hopp, vara empatisk samt ha goda kunskaper om sjukdomen sågs som särskilt önskvärda. Synliga tecken på cancersjukdom som exempelvis håravfall och viktnedgång upplevdes besvärande då känslan av att vara annorlunda i vissa fall bidrog till att personen undvek sociala sammanhang.

Introduktion: Årligen insjuknar mellan 500 och 600 individer i myelom i Sverige. Myelom betraktas som en icke botbar sjukdom där syftet med behandling är att förlänga överlevnad, stabilisera sjukdom, återfå sjukdomskontroll samt förbättra livskvalitet. Sjukdomen är ofta förknippad med reducerad livskvalitet på grund av spontana frakturer, kotkompressioner, återkommande infektioner, njursvikt, anemi samt humörstörningar. Oro för framtiden och förlust av autonomi är ytterligare bidragande bekymmer som för patienter, påverkar livskvalitet. Livskvalitet är en subjektiv känsla som berör livet i sin helhet och som inkluderar delar som hälsa, fritid, sociala relationer, arbete, bostad och kan spegla en upplevd känsla av sammanhang i livet.

Background: Multiple myeloma is a malignant incurable cancer disease associated with severe chronic pain. The nurse has several important roles in the management of patients with multiple myeloma. This study focuses on nurse´s roles including the caring of pain relief.Aim: The aim of this study was to elucidate the nurse?s role in giving care to patients with multiple myeloma and associated chronic pain.Method: This literature study was based on scientific articles.Results: The nurse is in a key position to facilitate ongoing adequate pain and psychosocial assessment of patients with multiple myeloma. The study presents ways of relieving pain and suffering via different ways of caring management.

Bakgrund: Tidigare forskning och litteratur som behandlar controllerns professionella yrkes-roll beskriver den tekniska rollen, där controllerns administrativa och funktionalistiska roll i organisationen står i fokus. Rollen kan beskrivas vidare med hjälp av sociologisk rollteori där rollskapande och rollåterskapande är två centrala begrepp.Problem: Utifrån tidigare forskning har vi formulerat tre frågor i syfte att förstå controllerns yrkesroll utifrån ett socialt rollperspektiv: Vad betyder begreppet controller och vad säger teori och tidigare forskning att en controller bör göra? Vad är controllerns roll i praktiken och hur skapas yrkesrollen? På vilket sätt går controllerns rollskapande att förklara med hjälp av rollteori?Metod och teori: Vi tillämpade en fenomenologisk tolkande metod i denna studie, då vi valde att fokusera på controllern som individ. Utifrån sociologisk rollteori ur ett multipelt perspektiv analyserar vi rollbegreppet, i syfte att få kunskap om hur individer skapar mening i den värld de lever i. Vi använder oss av tre rollteorier av tre välkända författare inom sociologisk roll-teori för att vidare tolka controllerns roll bortom den tekniska beskrivningen.

Det finns många sätt att studera organisatoriska förändringar på och många författare förespråkar olika typer av checklistor som chefer bör följa för att förändringen ska bli framgångsrik. Denna studie beskriver och analyserar anställdas tankar och handlingar i organisatorisk förändring utifrån individuella erfarenheter, positioner och strukturella karaktäristiska. För att uppfylla syftet studeras två nivåer i ett företag, den reella och den formella nivån. I studien står den formella nivån för ledningen medan den reella nivån står för övriga medarbetare i organisationen. För att studera detta utgår vi från den förändring som Hyresbostäder i Norrköping AB genomför för att göra sin organisation mer affärsmässig och kundorienterad.

Introduktion Autolog stamcellstransplantation a?r idag en vanlig behandling vid myelom och ho?gmaligna lymfom hos patienter <65 a?r utan omfattande komorbiditet. Behandlingen delas upp i fem faser: induktionsbehandling, stamcellsmobilisering, stamcellssko?rd, konditionering med ho?gdoscytostatika och stamcellsa?tergivning/transplantation. Initialt behandlades alla patienter som genomgick autolog stamcellstransplantation inom slutenva?rden under den sista behandlingsfasen, det vill sa?ga i samband med konditionering och stamcellsa?tergivning.

Bakgrund: Att genomgå behandlingar vid hematologisk cancer innebär en stor omställning i det dagliga livet. Symtom och biverkningar har en stor påverkan på kropp och själ. Hematologisk cancer innefattar olika typer av cancer: leukemi, lymfom och myelom. Den behandling som ges vid hematologisk cancer innefattar stamcellstransplantation, strålning och cellgifter. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av behandlingar vid hematologisk cancer.

Att leva med hematologisk cancer medför förändring av människans livssituation. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av att leva med hematologisk cancer. Tolv vetenskapliga studier med kvalitativ ansats analyserades med manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att inte sammankoppla symtom med cancer, att kämpa mot osäkerhet och oro, att känna begränsad tillvaro och påverkan på livskvalitén, att känna behov av stöd från omgivningen och att behålla hoppet och uppskatta livet. Resultatet visar att diagnosen beskrevs som förödande med känslor av fullständig chock.

Mixade vårdsalar, det vill säga där man blandar män och kvinnor, är något som förkommer på sjukhusen runt om i landet och bör uppmärksammas utifrån patientens perspektiv då denne är i beroendeställning av sjukvården och dess vårdmiljö. Det blir allt vanligare att sjukhusen idag har mixade vårdsalar, detta oftast på grund av tids- och platsbrist. Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas på mixad vårdsal på en akut sjukvårdsavdelning inom nedre kirurgi. Studien var kvalitativ med fenomenologisk ansats. En intervjustudie med femton patienter som hade vårdats på mixad vårdsal genomfördes och i resultatet framkom att majoriteten av patienterna upplevde det positivt att vårdas på mixad vårdsal.